hejvickan

syster det finns inga ord om dig.
allt du gör, är då otroligt kan du
inte fatta hur underbar du är. ja
sviker dig aldrig, ja lovar. du är
verkligen den som får mig att
må bra, en äkta vän i alla lägen.
alla våra sjukt fina minnen, som
ja aldrig glömmer. killar vi har
gått igenom, men vi gjorde det
tillsammans och vi kommer
klara det här. du kan alltid ringa
mig och bara gråta, precis som
ja kan hos dig. ja ringde dig &
bara grät, du frågade inte varför
för du visste precis. så hör man
bara den där trygga rösten som
bara du har som säger att allt
kommer bli bra, och att du kmr
stötta mig hela vägen. desamma

till dig älskling. för ja vet att du

behöver mig ibalnd även om du

kanske inte visar det. och lika så

dig, ja behöver verkligen dig. du

får mig att lee, när världen ser

som mörkrat ut när ja inte kan

hitta vägen hem så dyker du

upp och får mig att lee, ja kmr

alltid stå med fast klistrade fötter

på din sida, alltid. du får mig att

skratta när ja helst vill gråta.

syster, twinie, soulmate vad ja

än säger så kommer min kärlek

till dig aldrig att kunna beskrivas.

ja älskar dig otroligt mimmi holmlund,.

hur ska du förstå? ja offrade exakt allt för dig,
men du sårade mig. förtjänade ja verkligen
det? var du värd mig? allt ja gjorde för att det
skulle bli vi, men du drev hela tiden som alla
andra äckel som inte fattar att ni sätter mina
känslor på spel. väx upp seriöst bli blite mogen
och sluta lek med andras känslor. bara ett tips
för när du väl blir seriös så kommer ingen lita
på dig. och ja vet att ingen i hela världen satsar
ditt hjärta på en kille som driver.

vi var tajta, men du svek mig.
ja gav dig en chans till men du sabba den.
ja gav dig en sista chans, men du tog inte imot den.
ja trodde att man bara annvände orden 'jag älskar dig'
när man verkligen menade det. ingenting kommer bli
som förr, men ja kommer alltid kämpa för dig.
för man slutar aldrig kämpa för dom man älskar.
en dag kommer ja glömma dig & då kommer du ångra
att du inte tog chansen till alla chanser ja gav dig.
du lyftde upp mig till en nivå ja kände mig trygg i, men ja
ligger längst ner nu. där ingen kan se mig, inte ens du.
hoppet är litet att ja kommer upp igen, men när
ja väl gör de så kommer ja säkert ha glömt dig.
ja vet att du kan få vilken tjej i hela världen, men
ja trodde ja iallfall betydde något för dig.
ärligt talat, ja känner mig som trorr luft.
ja vill gå vidare men orkar inte utan dig.
du kanske tror att ja är en billig tjej som alla
kan få, men ja tänker inte släppa in någon
igen, du var den seriöst ända som fick mig att må bra.
ja kommer aldrig glömma dig men ja har tyvärr inget val.
saknar dig verkligen, du var allt ja behövde.
du var ljuset när mörkret bara föll, när ja inte hittade
vägen hem, när allt känndes hopplöst så
dykte du upp från ingen stans och fick mig
att lee igen. du har verkligen visat mig va
riktig kärlek är, men det visade sig bara vara
skit. tänk hur många vackra ord som du sa
till mig som fick tårarna att rinna, hjärtat att
dunka, kroppen att rysa. det var du som tog
mitt hjärta, men ja är rädd att ja inte kommer
få tillbaks det igen. för du har kastat iväg det.
och jag vet inte om du någonsin kommmer
ens vilja fösöka hitta det. allt känns hopplöst nu,
som om helvetet har brytit ner. ja vet att
du inte bryr dig alls om mina känslor, och
att du bara kollar lite snabbt på texten, men
vill du veta vad som gjorde mig lessnast?
du gjorde mig kär när du inte var kär själv.

Jag vet inte var jag verkligen ska börja. Allt det här har gjort mig så jävla förvirrad, som om jag aldrig räcker till för någon. Jag har verkligen inte glömt bort er. Så bara ta och glöm det, jag kommer aldrig lämna er. Det har jag lovat, men frågan är om ni gör det? Jag har inte känt er sådär ass länge men ni är verkligen toppen, alltid glada och snälla. Parfekta vänner lixom. En vän alla vill känna, men saken är den att jag vet verkligen inte var jag står just nu, allt är så jävla förvirrande, jag känner knappt igen min familj. Det känns som om min familj glider ifrån mig, och saken är den att jag vågar inte lita på någon just nu, alla bara dissar, lämnar & ignorerar. Man vet verkligen inte om dom är sanna. Jag hoppades verkligen att vi aldrig skulle "bråka" men ni ger mig inget val. Jag kan inte sitta och bara säga ja eller nej, det går inte. Jag måste berätta hur jag verkligen känner. Alla gånger ni alltid sagt att ni finns där för mig, var det bara en lögn? Eller talade ni sanning, jag vill verkligen veta om vi är vänner, för jag orkar inte leva i gen lögn. Ni går säkert och snackar skit om mig hela tiden. Och så ber ni andra ringa när ni kan ta och ringa själva. Det är är imellan oss tre inte flera stycken. Jag känner mig falsk, som om jag playat er. Det har jag verkligen inte ni är mina vänner och jag skulle aldrig kunna göra det, jag känner hur trårarna faller. Jag är så jävla osäker. Såklart är det kul att mimmi är min kompis nu också, men vrf tror ni att jag glömt er? Jag är inte med mimmi varje dag? Jag har andra saker att göra, kan inte göra allt samtidigt. Och inför det här året ska jag verkligen satsa på skolan. Det kanske låter konstigt men det är sant. Och ska jag säga det ärligt talat ut så räcker jag inte för någon känns det som, alla säger att dom älskar mig när dom isjälvaverket bara ignorerar mig. Jag vet hur det känns tjejer, därför kommer det aldrig hända att jag gör sånt. Jag kan knappt gå till skolan utan att känna mig osäker. Alla som bara kollar snet. Har jag gjort något? jag försöker bara vara normal, men det går tydligen inte. Jag är så jävla oparfekt, fatta det. Jag älskar er så otroligt sjukt fakk mycket så det är inte sant, hur fan skulle jag kunna glömma er?! Hur!? Det är förfan omöjligt. Ni är mina favoriter, vrf skulle jag ignorera er? aldrig aldrig aldrig. Ni får tro vad ni vill min vad som än händer så älskar jag er verkligen tjejer.
Sophie Cloarec och Della Drab, klarar mig seriöst inte utan er.